Lillpiga

OBS ! Viss känslig text

Jag å hundarna for hem till mamma å lillebror i lördas , pappa va påväg hem från norge.
Rufus va sitt vanliga ja när vi komme dit .. han älskade att vara i Rönnäs , spriga lös å springa ut å in när han ville.
När ja å mamma skulle gå å rasta alla hundarna för natten så är Rufus jätte glad som han alltid är å sen ser ja hur hela bakdelen bara säckar ihop , reagerade påengång å sa till mamma att de ä något fel på Rufus
När vi gick in så fick ja bära in honom , han klara inte av att gå själv
han hade bajsat ner hela bakpartiet så de va bara in i duschen med honom
på dom 10 minuter de tog att tvätta av honom så sluta vi få kontakt me han
alla försök att få nån kontakt av honom misslyckades
de rann vitt bajs från honom å de kom en massa fragma från munnen
kort efter de börja han krampa å andas konstigt
fick en konstig känsla i kroppen när ja satt på bänken å höll i honom
de va som om nånting sa till mig att han inte kommer överleva
sa till mamma att han kommer å dö för mig men hon försökte intala mig att tänka posetivt 
när pappa komme in genom dörren sa han att ja skulle bädda ner honom i hundbädden mamma har i plast
nu i dag så tro ja pappa förstod att Rufus inte hade länge kvar att leva men ville inte säga de till mig
när ja låg på golvet brevid honom hörde ja hur andningen börja avta mer å mer , kramperna blev färre å färre
minns att ja sa till Rufus att han inte får lämna mig att han skulle kämpa för min å Evitas skull
låg vid hans sida ända till slutet
Evita va väldigt orolig å försökte trösta mig
allt detta hände på ca.1 timme
allt gick så fort

Kan inte förstå att han är bort
min ögonsten
är så glad att ja har Evita
finner tröst i henne

Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta
Vila i frid